Vart är min I-mac?

"Nu står du för - alla. Ingen ser tv:n nu Emma.".

Emma, du pratar för högt, sådär var väl onödigt att säga, varför tänkte du så, hur kan det bli så, Emma?
Emma?
Va?
Va?
Emma?
Emma, har du tid ett ögonblick (2 timmar). Emma, kan du komma 2 sekunder (15 minuter). Emma, vet du... Emma, du har inte svarat på det där mailet.... Emma.... Hej Emma.

Var är min FASR-klänning och min I-mac i högblankt stål? Vart?

VART?

Septemberluft


Det syns på vattnet i strömmen att det är höst. Som att det måste spegla sig i en himmel som sitter högre upp. Vattnet blir mörkblått genast, och ser kallt ut. Bättre det än det grådaskiga halvljumma i slutet på juli.

Turisterna flanerar inte längre längs stadsgårdskajen och slottet. De öppna turistbussarna är avställda och män i kavaj har också överrock.

Prognosen för söndag fortsatt god. Där nere står tiden liksom stilla tills regnet kommer. Då bommar de igen sina takterasser, restauranger under bar himmel och strandstolsuthyrningar. Trampbåtarna dras upp på land och man vintersopar gatorna. Det är en sammanbiten föreredelse för något annat.

Vem är deprimerad vid den här årstiden? Den är ljuvlig.

E

Vad gör det om 100 år?

När man är död sen, ja om ett par hundra år eller så - då spelar ju inget av det här någon roll. Då spelar det ju bara roll att man satt på den där terassen och såg katten leka. Det enda som kvittar är hur gott det där vinet smakade i solen vid Medelhavet och hur höstluften kändes som en befrielse när den svepte in över kvalmiga storstäder.

Det är bara just nu, idag och sedan är det över. Ungefär så. Det är som när man ska ta en spruta, då sticker det till lite först, säger sköterskan. Sedan när det är över - kan man le åt sin ångest. Kroppen har nämligen inget smärtminne. Man kan aldrig erinra sig efteråt om en smärta var värre än en annan.

Nu räknar vi ner, för övrigt. och vi kan då konstatera att det är mindre än tre dagar kvar. När jag vaknar på lördag är jag ju nämligen, i princip, redan där. Jag ska ta en promenad i den höga höstluften och när jag somnar i en svettig säng senare samma natt, ska jag tänka att det nästan är lite overkligt. trots att man bara flugit lite, lite grand.

Jag ska väl jobba nu, eller som Carro säger - låtsasjobba. De har aldrig förstått att mitt ständiga pickande på tangentbordet är något helt annat än Volkswagenreferat, "bäste kund"-brev och offerter till SE-banken.

E

Semester

Jag hade ju tänkt att jobba jättejättemicke den här vekcna. Fram till lördag. Det kommer inte bli så förstår jag nu. jag är redan på semester. Jag kollar Fejjan, läser min dagliga bloggar och tömmer mailen.

Göra databas? Nej, jag delegerar.

E

Höst

Idag kom hösten. Inte igår som alla sa. Idag är det nio grader när jag cyklar till jobbet och Carin Western i bomull räcker inte till. Det blir att gå från linne och värmeslag till ullkappa. Nästan.

5 dagar kvar tills sommar igen. Idag är det 34 grader och klart.

E

oslipat

Får man säga om publicerade författare att man önskar att de låtit MIG vara redaktör? Jag skulle ha skrapat bort det oslipade, skalat bort, skalat av.

andas är att sätta sig ned
säga 'framme nu'

ringa upp framgången säga
jag har inte tid med dig längre


Han är ju så ljuvligt ljuvlig när han vill, men allt är fyra rader för långt, inkrånglat i sotiga ögon och masserade innanlår.

[...] äntligen få komma av oss
vara fullständigt värdelösa
och för en gång skull

få räcka till...



Om ni bara visste allt tjafs som kommer innan.

I hela 'här ligger jag och duger' är det bara skit både innan och efter just de orden

här ligger jag och duger

Det är så jävla p r e t t o. Och jag hatar prettosmörja. Särskilt som poesi. Det är ju så lätt, så lätt för en del...

Nyss åskade det.
Nu har det upphört.
Hund håller jag inte.
Men träskor:
De står vid dörren och skäller.

Eller den där om hästen som letar efter socker

Väntade en hel vinter
påatt någon som är längre än jag
skulle böja sig ned och viska något i förtroende
en far kanske
eller en häst som letar efter socker


Typ så.


Man skulle göra mig till redaktör. Jag skulle både gett ut den där om bostäver, den var ljuvlig;

ursäkta
att jag har bokstäver i mitt hår
ord under mina naglar
jag målar
förstår du

Och den om grillkolshjärtat som inte är hälten så bra som bokstäverna men i alla fall.

Ack dessa begåvade människor. Vad var det Janet Fitch skrev om svenska ord? Något om jordens och myllans ord och oavslutade meningar. Kargt folk, fattigt språk där få ord måste ha oändlig betydelse.


E

Trevlig helg!

Inatt har vågorna rullat in under balkongen hela natten. Jag drömmer framåt morgonen att vi öppnar flortunna gardiner och halvvaket låter havbrisen svalka sängen. Som i Mitt Afrika ungefär. Eller ni förstår åtminstone kopplingen till filmiska kolonialbritter och deras mygggardiner som böljande briser i morgonvinden. På en plantage i Indien. De har koketta sjöjungfruklänningar och tropikhjälm.

Jag vaknar förstås i Stockholm men just denna fredag har även det sina fördelar. Dimman ligger tät över SöderMälarstrand och Waynes har gjort kaffe till mig. Utan att jag ens beställt. Det är löneutbetalning och bara sju (7!) dagar kvar tills havsbrisen och bikinin och rosévin och värmen och solen och soldimma och september vid medelhavet. Det är fredag och helg och mer än 48 timmar innan tönten och jag har nästa dust. Jag önskar honom en trevlig helg, samt pungbråck och ett ytterst svårartat utbrott av hemoröjder.

E

hej mostern

Jag känner redan smaken av iste. Jag hör hur det klingar av is i ett frostigt glas. Vänta - nu blev det kall öl. Shandy rent av. Det bränner ilsket på armarna och jag drar mig tillbka till under parasollen där vi spelar kort tills det är dags för lunch. Rosévin i ishink och havet når ända till fötterna. Det fläktar tång och augustihav. Vi smörjer in våra knottriga bröst och vi doppar sjalar i poolen för svalka. Efter lunch äter vi sorbetbomb på klipporna.

Ja, jag riktigt hör planet varva motorn. Nu.

Vi vinkar till mostern på Sicilien från balkongen med, inte bara havsutsikt. Den hänger bokstavligt ut över vattnet. Jag sätter fötterna mot räcket och kramar glaset med händerna. När havet blir svart är det oändligt.

E

Låtsasjobb från 07

Mäh, du får väl låtsasjobba lite då, säger Carro. Jag har inte ens tänkt igenom möjligheten. Det är ju f a n t a s t i sk  t . Tänk hur mycket jobb jag kommer få gjort? Ja, dvs i form av att söka andra jobb, skaffa vänner jag inte behöver på facebook, och bli känd för min blogg. Jag kommer hinna klistra upp mina kvitton över dagliga inköp på stora pappersark (så att man varje dag förstår hur mycket pengar man lägger på ditten och datten) och jag kommer hinna gå pervers mycket på Awesome Rags och välja ut den mest fabulösa FASR-blåsan som PUB har att uppbåda. Jag har nu jobbat i 46 minuter med följande:

- Gjort två nya kompistest på Fejjan. Jag är 66 procent lik min förre chefs bästa kompis. Det betyder 'bästisar'. (oklart hur testet räknar ut detta)
- Läst samtliga 5 hotmail-mail. Mest spam, och en alert från 'Lina' på Blocket som nu säljer sin Dior Saddle i rätt färg. 6 papp vill hon ha.
- Kollat de roliga mailen i min jobbmail. Det fanns två You-Tube-klipp, ett fotoalbum från ett cocktailparty i förra veckan samt en inbjudan till ett nytt cocktailparty (läs ostkrokar och grogg)
- Försökt pilla bort det vita luddet från min födelsedagskruksväxts blad (tidsåtgång ca 22 minuter)
- Speglat mig och bytt färg på ögonskuggan. Det blev greige, det är fett inne nu
- Kokat kaffe och vispat mjölken utan att bjuda någon annan fast det blev kvar.


E

Fifth Avenue Shoe Repair

Jag vill gå hem och skriva en bok. På en I-mac i svart högblankt stål. I Fifth Avenue Shoe Repair-klänning och kort vintage-jacka i krossad sammet med råsidenkrage. Jag dricker mycket latte och rött te. Jag är inte feminist och jag har högklackat på min fritid. Jag träffar mina vänner för sena luncher och på kvällarna är jag ledig. Då förvandlas jag till den där nikebruden i den där reklamen. Hon som springer längs sjökanten på den amerikanska landsbygden. I skymningen. Hon blir jag.

Vad boken ska handla om? Orden i sig. Jag ska inte skriva en historisk roman. Jag ska inte researcha för jag avskyr lukten av kissgubbe på stadsbiblioteket. Bibliotek är en vänsterpackinstitution för vänsterpack. Full med alldeles för gamla tidsskrifter och lappar med regler av typen 'din mamma jobbar inte här' och 'låna inte böcker om du har mässlingen, det smittar'.

På riktigt drömmer jag om att vinna pengar. Jag känner mig som Emmas kille John som bara går och väntar på sitt stora brejk. PÅ lottovinsten, på snabba pengar, stora bilar och lyxyachter. Jag skulle ju kunna leva i misär och skriva, men det rimmar illa med klänning från Fifth Avenue Shoe Repair och vansinnigt overpriced vintagejacka från Gucci i original från 50-talet. Jag är ingen lidande konstnär, jag är en kapitalist med en fallenhet för ett språk som talas och förstås av en försvinnande liten andel av jordens befolkning. Jag kommer inte ens bli rik på ovan nämnda.

E


dos shändy poor favår

Jag vantrivs så att kräkset är nära mest hela tiden. Innan jag somnar är det som värst, för att inte tala om när man vaknar. Jag måste byta signal på mitt alarm. Det rister i hela kroppen av ovilja. Och så tänker man när klockan ringerr för något roligt och hur tröttheten känns då. När planet snart ska lyfta, när goda vänner väntar, när det är försommardimma och joggingskorna står oknutna i hallen.

Onsdag, torsdag, fredag, (lördag (söndag), måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag - sedan shandy vid poolen. Spanskt eftermiddagskaffe och havssalt i håret. Det är för att orka stå ut tills den där töntens kontrakt går ut.

E


Hej smör och mager ost

Jag har läst en ny bok. Om stenåldersdiet alltså. Den är inte lika hardcore och man får äta mager ost, man får dricka måttliga mängder öl och vin och smör finns på listan över okej fetter. Jag gillar den boken bättre. Socker är dock svårt. M sitter i soffan och äter glass med cookiedough och choklad.

Två veckor kvar och sedan sitter jag i en solstol och dricker kaffe vid den här tiden. Jag säger något intetsägande till M om förbisvepande moln, om brännande bröst och om den tjocka holländska tanten som är så fruktansvärt brun. Eller är hon islänning? Ssschhhhh....
M sover kanske lite, som alltid, med Morrissey sprängande i lurarna. Han vaknar till 'Boxer' och vi går till havet och ligger i badring tills skinnet svider av salt. Vårt största problem är vart vi ska äta lunch och hur dyr kvällens cava ska tillåtas bli. Det blir kanske rent av Moët.

Hej stenåldersdiet

PT tycker jag ska käka stenåldersmat, så jag provar. Hittills är jag mätt, men jag ogillar reglerna. Det betyder ingen ost, inget bregott med havssalt, inga oliver, inga jordnötter med peppar. Det är slutet för persillade med grönmögelost, smörstekta kantareller, pavébröd med parmaskinka. Det är farväl till brungräddat leksandsknäcke, latte med kanel, dofilus med blåbärssmak och knaperstekt falukorv.

Det är hej naturella hasselnötter, max 10 per dag. Hej laxfilé utan salt, morotsjuice och biff med persiljedressing till frukost. Hej buffelbiff, viltskav med vatten och magra fläskkotletter utan grädde.

Det kommer gå sådär.

E


I svarta jeans, torsdag

Jag avskyr värmen. Jag gick till jobbet imorse och redan vid nerfarten till Hammarby Sjöstad rinner svetten på magen. Jag önskar jag kunde ha som Sussi; tunna, tunna bomullsklänningar och sandaler. Men nej, gud har inte beviljat kjolben till en gammal avdankad elitgymnast med världens knäppaste gentiska vad-arv. Det är inte aktuellt. Svarta jenas blir det istället. och en skjorta som skrynklar ihop sig så fort jag så mycket som pendlar med armen. Kort sagt, jag ser f ö r d j ä v l i g ut när jag kommer fram. Jag hinner även spilla kaffe på sagda skjorta. Jag är snorig också, och lite blek.

Dessa kvinnor och deras korta kjolar. Det är orättvist. De flesta har inte ens lagt ned hälften så mycket kraft och energi. Som jag.

5 valnötter per dag Emma, inte fler. Där sitter en 38-åring i fantastiska ben och äter lakritsglass till lunch. Blir jag en amöba i mitt nästa liv?

Jag föraktar dem

Där jag brukar parkera min cykel sitter nu en man med en sil i armen.  Ja, det är sant. Kvinnan som vanligtvis bor vid Gullmarsplan, hon med det högröda ansiktet, dricker öl utanför Vivo Götgatsbacken. Paret som alltid går hand i hand äter gårdagens bullar från 7 Eleven utanför Göta Lejon.

Jag längtar träden, kossorna, skördetröskan och vinden över det dyiga insjövattnet. Jag längtar gräset och katter som spinner.

Varför kommer inte polisen och hämtar dem? Ger dem en lägenhet, en dusch, en pedikyr, en varm soffa, tv och en stor kopp te. Mysbyxor, mat i kylskåpet, gardiner i nyputsade köksfönster och choklad med mintkrokant.

Jag ger dem hur som helst inga pengar. Jag föraktar dem. Och deras arma mödrar.

/

RSS 2.0