Fifth Avenue Shoe Repair
Jag vill gå hem och skriva en bok. På en I-mac i svart högblankt stål. I Fifth Avenue Shoe Repair-klänning och kort vintage-jacka i krossad sammet med råsidenkrage. Jag dricker mycket latte och rött te. Jag är inte feminist och jag har högklackat på min fritid. Jag träffar mina vänner för sena luncher och på kvällarna är jag ledig. Då förvandlas jag till den där nikebruden i den där reklamen. Hon som springer längs sjökanten på den amerikanska landsbygden. I skymningen. Hon blir jag.
Vad boken ska handla om? Orden i sig. Jag ska inte skriva en historisk roman. Jag ska inte researcha för jag avskyr lukten av kissgubbe på stadsbiblioteket. Bibliotek är en vänsterpackinstitution för vänsterpack. Full med alldeles för gamla tidsskrifter och lappar med regler av typen 'din mamma jobbar inte här' och 'låna inte böcker om du har mässlingen, det smittar'.
På riktigt drömmer jag om att vinna pengar. Jag känner mig som Emmas kille John som bara går och väntar på sitt stora brejk. PÅ lottovinsten, på snabba pengar, stora bilar och lyxyachter. Jag skulle ju kunna leva i misär och skriva, men det rimmar illa med klänning från Fifth Avenue Shoe Repair och vansinnigt overpriced vintagejacka från Gucci i original från 50-talet. Jag är ingen lidande konstnär, jag är en kapitalist med en fallenhet för ett språk som talas och förstås av en försvinnande liten andel av jordens befolkning. Jag kommer inte ens bli rik på ovan nämnda.
E
