The last supper
Jag måste backa ifråga om raggmunk. När jag blir gammal kommer jag tänka på mitt arbetsliv och minnas sådana här luncher så som jag minns idag att bo på flyghamnsgatan. Jag måste nästan rena mig med en apelsin och fyra liter vatten. Friterad, tjock raggmunk med för mycket lös och billig lingonsylt slängd över ofärdigt fläsk med tjocka ränder av fett. Jag tvingas äta, för det är affärslunch och jag blir bjuden och alla tittar på min tallrik och jag måste titta på mina lår. Jag tänker ju alltid att det är fruktansvärt onödigt att bli tjock av något som jag inte ens tycker är gott! Jag blir hellre tjock av dubbeldaim och mammas revbensspjäll på julafton och Lojs tzatski. Och risotto och ostsmörgåsar och varm oboy och pimentos de padron stekta i massor med olja och salta lakritsbjörnar och parmesanost och norsk tine helmelk och marängsvich.
Jag vill gå hem.
E
