Det är synd om mig

Jodå. Ute och skvimpade igår trots motvilja först. Ute till sena natten och det sista jag minns var Berns trappa vid halv fyra-snåret. Då ställde jag Mickes öl på pianot och drog hem karln. Han ligger här nu. Och sover. Han vill köpa en stuckaturerad trea i vasastan till oss. Tja...

Jag måste jobba. Det är synd om männskorna. Åtminstone om mig.

//

Kommentarer
Postat av: Mostern

Ä dän dyr, Rodebjär? Och den stuckaturerade?

2007-10-21 @ 16:44:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0