Patrask bland söndagscyklister

Ingenting funkar - verkar bli sommarens hit. Och jag vill bara ha semester. Har du inte skällt på någon än idag, frågade A på lunchen. Nej, alldeles för få. Jag går med huvudet böjt numera. Skälld och pucklad på. Jag måste bevisa nu och det tynger mig. Jag är för trött för att bevisa, för trött för att på riktigt vilja få upprättelse. Jag vill mest sitta i solen, jag vill ha rosévin och sand mellan tårna. Tänk att få läsa en bok! Jag skulle välja den av Christenson jag fått av mormor för snart ett år sedan men som jag ännu inte ens haft tid att läsa baksidan av. Jag skulle ta den och den där om vargmannen. Han franska killen som river får på böljande franska slätter. Mannen som vände insidan ut? Heter den det?

Och att lyssna på musik. Utan att vara på väg någonstans! Lyckliga arbetslösa jävlar där ute som kan göra det.

Jag blev påkörd imorse på Götgatsbacken. Jag skrek i 5 minuter åt en av de där fåntrattarna i 40-årsålderns som tror att vägen till jobbet är tour de france. Jag skrek att han var patetisk (onödigt så här i efterhand) och att han inte kan släta ut rynkor genom att cykla fort. Jag skrek 'patrask' och sa att jag skulle bita kuken av hans hund om min väska var repad. Jag kan inte ens vara otrevlig med måtta. Jag är på det hela taget mycket mogen.

E

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0