Det saknar mig inte

Det inte bara luktar syrén och hägg. Det regnar på dem också, så det luktar fuktigt  och sött och ilsket, ilsket grönt. Det gröna lyser genom källarfönstren när jag ställer in cykeln. Ja, lyser. Det klibbar mot fönstret och suger åt sig regnet utan att droppa. Sturehof har redan förlorat, jag kom bara till Skärmarbrink. Jag kom bara till skogsdungen i det som Stockholmarna kallar park.

Jag ska duscha nu, för imorgon fortsätter det utan uppehåll. Det är bara måndag, men det känns redan som torsdag efter en vecka lika lång som golgata.

Jag tänkte på löpbandet att jag gick av stationen hemma och kastade mig i mammas armar. 'Jag mår inget bra , mamma', sa jag och vi sökte nya jobb resten av kvällen.

Sturehof, som sagt, är redan tomt på Emmor. Det saknar mig inte.

E

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0