Det lutar väl närmast åt Kungsholmen
Att vara ledig är tydligen att fullständigt slösa bort tiden. Det finns så mycket jag borde göra, tankar jag borde tänka. Istället läser jag bloggar skrivna av okända människor. Jag hittade mig själv i en idag. Jag såg honom på neu i fredags men han undvek mig vilket han också gick hem och skrev i sin blogg som han inte vet att jag har hittat. Han hade den där tishan som jag älskar från Carin Wester. Således makalöst snygg och minst lika korkad.
Nu skriver jag om honom? I en blogg jag inte vet att han hittat?
Jag borde, borde, borde åka hem. Jag drömde inatt att jag badade i Degernäs. Jag låg där uppe bland träden och sen när jag gick hem och dushade spolade jag av insjövattnet i bara ljummet vatten. Det där vattnet och träden som susar kommer vara det jag minns om jag blir gammal och tappar minnet. Mammas torkvinda, rabarber och gräslöksblommor. Thörns häck med de röda bären och möllevägen på en aprikos cykel.
Det är något dekadent över Riche, kön utanför East och Berns ointagliga downtownklubb. Över ciabattan jag köper på c/o stockholm varje morgon halv nio. Över 4000-kronorspumpsen över kullerstenen, larmet från Hornsgatan på kontoret. Det jag längtar är heller inte kritvita stränder, svajande palmer och fruktdrinkar. Jag längtar det välbekanta och lugna. Bedövande tystnad och lagom dåligt väder.Men det lutar väl snarast åt Kungsholmen. Ja, eller Birkastan. Inget annat.
E
