brittaperssonisablogger

På fredagskvällar känns det dåligt - ensamt och eländigt. Som att ingen tröst finns. På lördagar är det lättare. Jag väger mindre på lördagar. Söndagar är okej - eftersom jag inte är ensam. Måndagar vill jag gå in i väggen och jämnad med marken. Nu går soljäveln i moln också.

Men det kommer bättre dagar. Smalare, lättare. När vinden kan ta mig med sig. Jag längtar hem igen. Till lukten av träd och dyigt insjövatten. De spelar golf där nu och det gör mig nästan ingenting. På altanen sitter katten och vill ut.

E